Den moderne Prometeus
Vad tänker du när du ser ordet kloning? För många är det ett koncept hämtat från dystopisk science fiction – från en framtid där människor odlas fram i laboratorier istället för att födas, en värld i vilken de naturliga förloppen är satta ur spel. Ofta går tankarna hand i hand med tankar om genetisk modifiering, där replikanterna i filmen Blade Runner, som skapats för att vara genom sitt korta livsspann förslavade supersoldater eller arbetare, eller filmen GATTACA där världen delats upp mellan de genetiskt perfekta och de ”vanliga”. En annan tanke är den om en kroppen som utbytbar; inget annat än ett tomt skal som väntar på att laddas med ett gammalt eller nytt sinne – som när man flyttar innehållet från en gammal telefon till en ny.
Men samtidigt som blotta tanken på kloner skapar en intensiv känsla av olust hos många lever vi i en värld där kloning, och kloner, är en absolut nödvändig del av vår vardag. Den mat vi äter är resultatet av medveten kloning och har så varit sedan urminnes tider. Äpplen, den säd som ger oss mjöl till pasta och bröd, olika potatissorter – alla är de kloner. En oändlig mängd kopior från original som tagits fram genom varsam och medveten genetisk manipulation. Olika individer – till exempel av äpple – korsas för att få fram önskade egenskaper: motståndskraft mot sjukdomar, köldtålighet och hög avkastning exempelvis. När dessa egenskaper sedan bevisats i en individ så låses egenskaperna genom att äppelsorten klonas; ett vanligt sätt när det kommer till träd eller andra växter är att man tar en stickling som sedan planteras. I det moderna jordbruket så är sättpotatis och utsäde registrerade varumärken – det är olagligt för bönder att spara en del av skörden för att plantera nästa år. Inte bara för att det på ett sätt är en form av piratkopiering, utan även för att garantera det unika – mutationer sker ständigt i naturen och om en bonde skulle fortsätta att spara utsäde och plantera år efter år så skulle det snart vara en helt anna sort av vete som odlas på åkern. Det är naturligtvis inte något fel i det, förutom i en standardiserad värld. Men denna typ av kloning är inte någonting som vi ägnar en tanke åt i vår vardag.
När fåret Dolly, det första däggdjuret klonat från en somatisk cell, presenterades för världen den 22 februari 1997 så skapade hon raskt panik och kontroverser. En av de största frågorna kom att bli: om det är möjligt att klona får, kommer vetenskapsmännen nu att börja klona människor och, om så är fallet, är det rätt eller fel eller rent ogenomtänkt? För många framstod Dolly som en ulv i fårakläder. Hon kom att bli en representation för det första ovälkomna och farliga steget mot att använda reproduktiv kloning även på människor, vilket många ansåg vara något som aldrig får ske. I den vetenskapliga världen var det en minoritet som ansåg att mänsklig reproduktiv kloning var inte bara acceptabelt, utan även moraliskt nödvändigt att fortsätta forskningen kring mänsklig reproduktiv kloning. Ytterligare andra hade inte några starkare åsikter i frågan, men såg inte heller någon anledning till att ytterligare uppmuntra till vidare forskning i ämnet.
Vad är det då som gör tanken på kloning av människor till något skrämmande och dystopiskt, för är vi inte alla redan produkterna av ett avancerat genetiskt urval? Människan är, precis som allt annat levande på planeten, ett resultat av det naturliga urvalet. Men samtidigt har vi i mångt och mycket tagit ett steg utanför det naturliga, som främst fokuserar på de fysiska aspekterna, och istället skapat ett urval baserat på samhälleliga normer. En hane av arten Homo Sapiens Sapiens som ser ut som än säck halvruttna äpplen* kan överkomma sina fysiska attribut genom att leva upp till samhälleliga normer som tillfredsställer honans kriterier för vad som stipulerar en passande partner. Vi har alltså redan själva börjat att genetiskt modifiera oss själva, och detta är inte en modern företeelse. Även innan nazisternas förädlingsprogram så förekom det inom den Europeiska adeln ett avancerat ingifte både för att säkra blodslinjens renhet, men också för att säkerställa ekonomisk och politisk makt. Den som i dag önskar se bevisen på detta kan googla på de fortfarande nära släktbanden mellan de Europeiska kungahusen och den som önskar se de inneboende riskerna med denna praxis kan med fördel googla på ”Habsburgskäke”. Mänsklighetens manipulation av den egna arvsmassan är således inte det grundläggande problemet. Problemet ligger istället i vetenskapens medvetna manipulation av den mänskliga arvsmassan.
När diskussionen kring kloning tog fart på allvar i Europa under årtiondet efter fåret Dolly så var det främst två saker som drev argumentationen mot de medicinska applikationerna av kloning som, till exempel vid stamcellsforskning, kräver att embryon förstörs. Nejsidans två spår kan sägas representeras av Tyskland – som motsatte sig på principiella skäl baserade i den nationalsocialistiska regimens fruktansvärda experiment på fångar i koncentrationslägren och de inneboende riskerna med genetisk profilering och registrering, samt Italien som kan sägas representera den Katolska kyrkan och dess dogmatiska inställning att allt liv är okränkbart från befruktningsögonblicket. När det sedan kommer till tanken på en reproduktiv kloning av människor tillkommer ytterligare en aspekt: människan ska inte leka Gud.
I den västerländska tanketraditionen är människan både av naturen och separerad från den. I den grekiska mytologin delegerar Zeus skapandet av människan och djuren till Prometheus och hans bror Epimetheus, och efter att den impulsive Epimetheus använder allt material som Zeus avsatt till projektet blir Prometheus tvungen att skarva lite när det kommer till människan. För att skydda sin skapelse mot det hårda livet på jorden stjäl han en del av olympens eld och ger till människorna. Zeuss blev naturligtvis vansinnig. I den abrahamitiska skapelseberättelsen skapade Gud Adam och Eva av jord och ingöts dem med liv och satte dem till att råda över allt liv i Eden på villkor att de inte skulle äta av frukten från kunskapens träd. Människan gjorde det ändå. Gud blev naturligtvis vansinnig. I det västerländska tankesystemet är människan alltså unik i det att hon är utvald – skapad – av en högre makt och satt till att kontrollera jorden och allt i den. Men även i att hennes hybris har kontrollerats i relation till den skapande högre makten – den organiserade religionen var det första maktmedlet, vilken gradvis och under lång tid skiftade till det världsliga genom den organiserade politiska teologin vi idag kallar partipolitik. Den västerländska människan har alltid vägt sig själv inte mot naturen per se, utan mot det eviga som skapat oss – det eviga som ensamt haft makten att skapa liv. Genom reproduktiv kloning av människor så tas denna makt från Gud och placeras i handen på människorna. Och detta måste med alla medel bekämpas. För om människan har själv besitter den skapande förmågan, vilket behov har vi då av en kontrollerande Gud? Det är samma bakomliggande drivkrafter i den amerikanska debatten om abortlagstiftning. Varje mänskligt liv är av Gud, och det ska inte människan ta på sig att vare sig förgöra eller skapa. Konsekvenserna vore oöverskådliga. Och många länder och territoriella jurisdiktioner har i lag förbjudit mänsklig kloning, eller är på god väg till att göra det. I vissa länder – till exempel Frankrike och Singapore – är mänsklig reproduktiv kloning ett straffbart brott, och 2005 antog UNESCO ”Declaration on Human Cloning”, som kräver ett universellt förbud mot all mänsklig kloning.
Där världen verkar förvånansvärt överens om att klonandet av människor är förkastligt så finner vi en intressant skiljelinje när det kommer till kloning av djur. I USA såg man tidigt kloningens inneboende ekonomiska potential, framför allt i relation till jordbruket.
Although the farmer may have this cow’s daughters to carry on the line, he also has another alternative: copying her. Biological copying is referred to as cloning. By cloning his prize cow, breeding the clones, and keeping their offspring, the farmer can introduce the natural positive characteristics into the herd quickly. It would take several more years to achieve these same improvements by conventional breeding.
U.S Food & Drug Administration
Sedan år 2001 är det i USA godkänt att klona kreatur för att bevara och sprida önskvärda egenskaper som till exempel mjölkproduktion, köttkvalitet, motståndskraft mot sjukdomar och fertilitet. I en rapport från 2008 slår FDA fast att det inte föreligger någon fara att konsumera mjölk och kött från klonade djur eller deras avkomma. Även inom idrotten, framför allt hästpolo i Argentina och kamelracing i Dubai, har kloning av speciellt framgångsrika hästar, kameler och dromedarer en liten men växande del av industrin. I EU valde man dock att gå i en annan riktning och förbjöd 2015 inte bara kloning av av kreatur, utan även import och försäljning av både embryon och kött från klonade djur. Men varför, undrar du, har EU och USA kommit att ta så vitt skilda positioner i frågan om kloning inom jordbruket? Ett av svaren på frågan står sannolikt att finna i den intensiva, och stundtals aggressiva, debatten om GMO (Genetically Modified Organisms) som skedde i Europa och Sverige. Ett annat svar på samma fråga står sannolikt att finna i skillnaden i mentalitet mellan USA och Europa i synen på teknologiska framsteg och dess applicering. Det moderna USA är format av en teknologisk framstegsoptimism, en ständig rörelse framåt, medan Europa fortfarande står på en bas av en återhållande historicism – vi vill helst skynda långsamt, och helst inte alls. Även här återfinns skillnader även på ett teologiskt plan med de återhållande aspekterna i Lutheranismen och Katolicismen kontra Kalvinismens ständiga framåtrörelse.
Men om vi lyfter blicken något från de politiska och legislativa aspekterna av kloningsdebatten så har det å det senaste skett en intressant förändring inom kloning – och här är det återigen USA som leder utvecklingen tillsammans med Sydkorea. Lite drygt 25 år efter fåret Dolly finns det nu en liten men växande kommersiell kloning av husdjur, framför allt av hundar och katter.
Företaget ViaGen grundades 2002 i Texas, USA med syfte att klona jordbrukskreatur – nötboskap, grisar och får. Redan samma år började de erbjuda kunder tjänsten att frysa DNA från husdjur med syfte att i framtiden kunna skapa kloner utifrån dessa. Det skulle komma att dröja till 2015 innan ViaGen klonade sitt första husdjur efter det att ett Sydkoreanskt företag börjat erbjuda kommersiell kloning av hundar och katter. I en artikel i Washington Post (11/4-22) säger ViaGen att cirka tio procent av de kunder som som bevarat sitt husdjurs DNA hos företaget tar steget till att även klona djuret; men också att det inte finns någon tidsgräns för hur länge det genetiska materialet kan lagras i väntan på att klonas. Som ett exempel nämns att de har kunder som lagrade DNA hos företaget för 25 år sedan som nu först nu har bestämt sig för att ta fram kloner på sina älskade husdjur.
[So] you’ve got a puppy now that was from a dog that was alive 25 years ago, which is a really incredible thing to think about.
Washington Post, 11/4-22
Företaget nämner inga exakta siffror på hur många djur de klonat men säger att det är ”hundratals” och att det blir fler för varje år. Kostnaden som nämns i artikeln är $50 000 för hundar och $30 000 för katter. Dyrt, men inte oöverstigligt dyrt. Och som marknadsdynamiken fungerar så kommer priserna att sjunka ju mer utbrett det blir och allt efter att efterfrågan ökar. Om inte apple lanserar iClone. Då blir det sannolikt dyrt.
I dag, 2022, så verkar debatten kring mänsklig reproduktiv kloning helt ha avtagit. Men med tanke på att den reproduktiva kloningen av djur sedan länge är rutin i flera länder så är det rimligt att anta en framtid där även människor kommer att klonas. Och även om det inte kommer att vara aktuellt i den en nära framtid så är det rimligt att anta att inställningen kloning för forsknings- och medicinska syften kommer att ändras i en allt högre grad ju mer accepterat konceptet blir i bredare folklager. För för femton år sedan var en värld utan fossila drivmedel en icke-tanke, i dag har USA lämnat mellanöstern då oljan spelat ut sin strategiska betydelse. För tio år sedan rasade fortfarande kriget mot drogerna, i dag talas det om avkriminalisering av marijuana och forskning sker allt mer på psykedeliska drogers terapeutiska egenskaper. Tanken på att kloning, och även reproduktiv kloning av människor, på sikt kommer att vandra samma väg är alltså inte orimlig.
*Denna texts författare identifierar sig som en säck kålrötter. Förhållandevis fast, dock rund och provocerande svår att smälta.